Enligt IT- & Telekomföretagen saknas det 70 000 personer inom techsektorn i Sverige 2024. Att den omfattande bristen på IT-kompetens driver på löneutvecklingen råder det ingen tvekan om. Samtidigt finns det flera andra faktorer som påverkar efterfrågan på techkompetens som komplicerar bilden en aning.

När den digitala revolutionen går in i ett exponentiellt skede blir kampen om IT-talangerna en ödesfråga på såväl makro- som mikronivå. Digitaliseringen spelar en central roll i samhällsutvecklingen och för allt fler företag blir tillgången på IT-kompetens inte bara en fråga om tillväxt utan om överlevnad.

Krafter åt båda håll

Många enskilda omständigheter kan dessutom verka åt bägge håll samtidigt – både som pådrivande och som bromsande. Utvecklingen av AI, till exempel, automatiserar mycket av det arbete som utvecklarna tidigare stod för samtidigt som den utvecklingen i sig också kräver IT-kompetens. Den sviktande kronkursen är ett annat exempel. För exportföretagen innebär en svagare svensk valuta att efterfrågan ökar, vilket driver på IT-lönerna uppåt. Samtidigt drabbas många andra företag av försämrad lönsamhet med en återhållande effekt på löneutvecklingen som konsekvens.

Faktorer som driver respektive bromsar kampen om IT-talangerna.

Väpnade konflikter runtom i världen har också en dubbelriktad effekt på IT-lönerna. Det högteknologiska kriget baseras på högteknologiska vapen, vilket förstås förutsätter kvalificerad techkompetens. Men instabiliteten i omvärlden och den geopolitiska osäkerheten skapar också finansiell oro som drabbar många företag negativt. Hur nettoeffekten påverkar i slutändan kommer att variera över tiden och är svår att förutse i dag.

Pådrivande faktorer

1. Brist på (kvalificerad) IT-kompetens: Den pågående bristen på kvalificerad IT-personal skapar en intensiv konkurrens om de mest eftertraktade talangerna. Företag och organisationer, särskilt de som verkar inom framväxande teknologiområden som AI och cybersäkerhet, måste erbjuda konkurrenskraftiga löner för att attrahera och behålla högkvalificerad personal.
   
   

2. Inflationstryck: Inflationen skapar förväntningar på höjda löner för att kompensera för reallönesänkningar. Detta tryck kan driva arbetsgivare att justera lönenivåerna för att hålla jämna steg med den ekonomiska utvecklingen och säkerställa att anställda upprätthåller sin köpkraft.
   
   

3. Fler konfliktytor och militär upprustning: Den geopolitiska situationen, särskilt oron och kriget i Ukraina, har lett till ökad efterfrågan på kvalificerad IT-kompetens för militär upprustning och högteknologisk krigsföring. Företag och statliga organisationer involverade i försvarssektorn kan därmed bli en stark drivkraft för höjda löner inom IT-branschen.
   
   

Bromsande faktorer

1. Ihållande lågkonjunktur och recession: Den långvariga lågkonjunkturen, och för vissa en klassificering som recession, sätter press på företagens lönsamhet. Detta begränsar utrymmet för generösa löneökningar och skapar mer återhållsamhet, både inom privat och offentlig sektor.
   
   
2. Påverkan av AI: Framväxten av AI-tekniken har direkt påverkat arbetsuppgifterna för systemutvecklare. Många traditionella programmeringsuppgifter kan nu utföras av AI-verktyg, vilket kan dämpa efterfrågan på vissa IT-kompetenser och därmed påverka löneutvecklingen för vissa roller.
   
   

3. Geopolitisk osäkerhet och avkylande ekonomisk tillväxt: Den ökande geopolitiska osäkerheten har en avkylande effekt på den globala ekonomin och investeringsviljan. Detta kan i sin tur hämma tillväxten inom IT-sektorn och påverka löneutvecklingen negativt.

Löneutvecklingen för IT-kompetens under de kommande åren kommer att vara en kamp mellan dessa motstridiga krafter. Arbetsgivare och anställda kommer att behöva vara flexibla och anpassningsbara för att navigera i en snabbt föränderlig miljö. Stora krav kommer att ställas på att ledarskapet ute på företagen håller måttet och förmår utvecklas.

Samtidigt kommer IT-proffsen också behöva fortsätta uppgradera sina färdigheter och anpassa sig till förändringar inom teknologi och arbetsmetoder för att behålla konkurrenskraft och attraktivitet.